Vård och behandling

Behandlingsalternativ och vårdnivåer

SCÄ erbjuder olika behandlingsalternativ för patienter i alla åldrar som har en ätstörning. Utifrån patientens ålder och vårdbehov gör vi en noggrann bedömning om vilken behandling och vårdnivå som är mest hjälpsam för patienten. Behandlingen utgår också från en individuell plan som patienten och behandlaren utformar tillsammans och följer upp under hela behandlingstiden.

Utifrån vårdbehov kan SCÄ erbjuda behandling i öppenvård, dagsjukvård, heldygnsvård eller nationell högspecialiserad vård (NHV). Behandling i öppenvård kan vara individuella samtal, gruppsamtal eller behandling via nätet. Dagsjukvård är behandling som pågår under en halv- eller en heldag, antingen varje dag eller några enstaka dagar i veckan. Heldygnsvård och NHV-vård innebär att patienten vistas dygnet runt på en heldygnsvårdsavdelning. Patienten vistas på avdelningen själv eller tillsammans med en närstående om patienten är under 18 år.

Med ett utökat uppdrag har vi behov av fler vårdplatser för patienter som ska vårdas inom heldygnsvård. Vi samarbetar därför med övrig psykiatri inom SLSO som tillhandahåller platser för viss ätstörningsvård.

Evidensbaserade behandlingsmetoder

På SCÄ arbetar vi med evidensbaserade behandlingsmetoder som rekommenderas internationellt för behandling av ätstörningar. Det innebär att vi endast erbjuder behandlingar som är välbeprövade, noga utvärderade och som har ett starkt vetenskapligt stöd.

För vuxna patienter erbjuder vi behandling enligt KBT-E som är kognitiv beteendeterapi utvecklad för olika former av ätstörningar. För barn och unga erbjuder vi FBT som är en familjebaserad behandling anpassad för ätstörningar. Mer information om våra behandlingsmetoder och olika vårdenheter hittar ni under behandling för vuxna och behandling för barn och unga.

Hur söker jag vård?

Du kan söka till oss själv genom att göra en egenanmälan. Om du är under 18 år behöver en målsman stå med som medsökande. Andra vårdgivare kan också skicka in en remiss till oss med då behöver remissen oftast kompletteras med en egenanmälan.

När vi har fått in din egenanmälan gör vi en bedömning om hur vi bäst kan hjälpa dig. I vissa fall kan vi behöva kompletterande uppgifter och behöver i så fall kontakta dig.